Premiärinlägg från iPhonen

Sitter på jobbet, klockan är 03.30 och vad gör man inte halv fyra på morgonen om man inte spanar efter ”bra att ha -appar” till iPhonen?

Hittade lämpligt nog en wordpress-app, det visste ni säkert att det fanns en redan men jag hade då inte tänkt tanken att bli en mobilbloggare inte. Förän nu då, smidigt värre!

Vi får väl se hur formatet blir men det hade ju varit himla käckt att kunna knappa lite här i bloggen under mina 10 timmars nätter.

Träning när det är som bäst!

Förra torsdagen var jag med min bästa trio Jonna & Mathilda på Hundarenan och brände av ett sånt grymt träningspass alltså!

För min och Ivers del blev det gruppmomenten sitt och ligg i grupp 1min synlig sitt resp. 4min dold plats, Iver låg i mitten.
Egen platsliggning med störning där Mathilda drog, pep och kastade en mjukisanka runt honom, jag klev över honom, runt och hit och dit och sen avslutade jag med att kasta godisar över honom som jag sedan plockade upp.

Fria följet – super! Jättefin attityd och bra position, sakta marshen blir finare och finare.
Sättande under gång, skitbra rent ut sagt, och inkallningen med ställande hänger enbart på när jag ställer honom. Han stannar jättefint på bara handtecken.

Sen tränade vi även lite ruta, hoppet med apportering och fjärr och det kommer mer och mer, vi nötte även lite transportsträckor med att ”gå här” runt annat ekipage och med skallträning i bakgrunden som störning. Jag är supernöjd, känslan var verkligen där!
Fokus för framtida träningar leds av två nyckelord; tävlingsträning och störningsträning.

*********************************************************************************

Ikväll var vi på hundstället Hjärtat och lattjade lite. Det kan ni få se på film, Iver var helt tossig, flackade fram och tillbaks, låste lite på en störning och var allmänt hoppig, knasgurka alltså.

 

Ignorera alla dumma belöningsval och alla andra fel, vi ville bara tända den där speciella gnistan igen som dolts av min stress under så lång tid. Det ska vara roligt också!

Tisdag

 

Igår eftermiddag packade jag och Iver träningsväskan och gick uppför trappan bakom mitt hus, där är nämligen en grusplan som jag ska försöka utnyttja lite mer.

Vi körde rutan säkert 20 gånger, glädjeskick, momentskick, detaljskick, allt. Det gick över förväntan men jag insåg att jag nog ska överträna rutan lite, kanske på 40m då jag har möjlighet, det kan nog vara bra.

Apportering, sättande under gång och inkallningen känns jättebra det med. Fria följet är helt annorlunda utomhus, då har vi den där sprudlande gången med luftiga steg, intensiv kontakt och även rätt okej stegförflyttningar. Jag behöver för över ”utomhuskänslan” till inomhushallen.

Nu väntar hela veckans arbetstimmar födelade på två nätter sen ska jag vara ledig 3,5 dag och bara träna hund och försöka fixa alla måsten. Första anhalten i hundväg blir Hundarenan på torsdag!

Stress?

Halv elva igårkväll gick jag av min 62h vecka och idag är jag ledig innan nattskiften börjar, därav den dåliga uppdateringen.

I torsdags var vi i Hundarenan och tränade. Jag vet inte om det var för att Ivers bästaste lektant/hundvakt var med eller om det var kamerablixten, kanske på grund av hans sönderstressade matte eller om det helt enkelt var dags för oss att ha ett riktigt dåligt pass.
Första gången i hans treåriga liv som han flummade bort det mesta, inget stämde som det brukar göra, total förvirring och hjärnsläpp. Men han hade iallafall kul..

Om jag ska förtränga de dåliga och fokusera på det bra så var de bra grejerna faktiskt riktigt bra.

Sättande under gång var jättefint, inkallning med ställande likaså även om jag ställde lite för sent, men ställandet var snabbt och med enbart handtecken.
Rutan körde vi för första gången på diagonalen i hallen för att få ut längre avstånd, tyvärr flyttade han fram lite efter ställandet vilket resulterade i att framtassarna hamnade utanför när jag la honom, men jag valde bara att lägga om honom för hand längre in och vi avslutade med vinkeln och en jättebra ingång.

Jag vet inte riktigt vad jag känner just nu. Det är så himla mycket som försigår i mitt liv, slutspurten på utbildningen med tentor, praktik, inlämningsstudie, kurs och resor, och sen även jobbet, privatlivet och så underbara Iver.
Det kanske är en dum idé att träna när man känner sådan inre stress som jag gör nu, men samtidigt vill jag så gärna ut och tävla snart även om jag på ett annat plan känner att jag går på knäna.
Jag får helt enkelt försöka härda ut, hänga kvar och bara knyta ihop säcken på något vis till 4:e Maj, det borde jag fixa. Men påminn mig gärna att heltidsstudier, heltidsjobb och eget företag är något som inte bör bedrivas samtidigt, om jag kommer på tanken att leka superwoman igen alltså..

Tack Jonna för bilderna och tack Frida för filmerna!

Jäklar! (skrytinlägg)

”-Matte, ska du inte köpa en metallapport snart?”

Måste bara skriva lite snabbt! Jag och Iver körde ett träningspass igen och jag har då aldrig varit med om maken. Är det allt det nya träningsgodiset tro?

Ni som hållt på med hästar vet vad passage är och det är precis vad Iver gick i, nonstop hela fria följet. Suveräna stegförflyttningar åt båda håll ÄVEN bakåt.
Spikraka, skitsnygga ingångar med apporten och vi körde även apportering med vittringspinnen och ”metallapporten”.

Superfina bakåtsitt med riktig schvung i kroppen, jag tror jag dör.

Herregud vilken jäkla hund!